Teo 7 år!

I april 2010 ringde en granne till mig och frågade om jag visste någon som ville/Kunde ta hand om en hund. Han var närmare året och fullt frisk. Ägaren hade dött för ett tag sedan och under tiden hade han flyttat runt hos olika människor och familjer. En vecka hit, en vecka dit. Några dagar här, några dagar där. Ingen ville behålla honom och det dåvarande hemmet måste avliva honom samma dag om ingen annan tar honom. 
 
Jag sa att jag skulle ringa runt och höra. Men när jag la på luren fick jag en känsla. JAG tar honom! Väldigt spontant och hastigt och lustigt. Men jag kunde inte låta dom avliva en stackars frisk ung hund. Inom en timme ringde jag tillbaka och berättade att han kunde få bo och stanna hos mig. Samma dag åkte vi till eskilstuna och hämtade honom och jag döpte honom till Teo. 
Det va en tanig och stressad hund vi möttes av med extrem separationsångest och diverse andra ohälsosamma beteenden att jobba på. 
 
Ett gäng bilder:
Tiden går så himla fort när man ser gamla bilder. Vissa känns som igår. 
Favoritbild på mig och Teo när vi tog oss en tur på Vättern. 😍
Idag är han en gråhårig gammel gubbe som njuter av livet. Han älskar att mysa. Det bästa han vet är mini tennisbollar. Så mycket att jag fått plockat bort dom då han inte vill släppa dom ens när han ska äta. Han är en värre fryslort än mig och framför brasan är bästa stället näst efter under täcket. Skogen är favoriten på promenad och spår är favorit aktiviteten fast vi inte gör det så ofta.
 
Igår fyllde han 7 år. Älskade lilla prutt hund❤
RSS 2.0