Pulkapremiär!
Lördag. David skulle jobba. Vad skulle jag och barnen hitta på. Det är vinter. Snön ligger kvar. Jag mår typ bra i kroppen. Algot har inte åkt pulka en enda gång den här vintern mer än blivit dragen på mammas gård. Det var dags för back åkning! Förra året var Algot för liten för det. Så detta skulle bli hans första gång. Jag var såå peppad! Åh vad kul. Äntligen. Vi stämde uppslutning med syrran och ungarna hemma hos mor. Vi hade flörtat till oss barnvakt till de små avkommorna inför detta.
Vi startade morgonen med att klä upp Ruben i nya kläder. En minut senare var de beklädda med kräks och det var bara att börja om. Klä av. Klä på. Klä av. Klä på.
Åh. Alltså. HUR fina ungar gör vi inte. Sjukt fin. Ruben. Min älskade lilla mini som börjat le när man pratar med honom. Som börjar titta mer medvetet. Som "slår" på leksakerna i babygymmet och som idag hittade Tv:n. Såå spännande. Den senaste veckan har jag märkt stor skillnad. Förut VAR han bara. Nu är han MED. När Algot kommer med saker så stirrar han verkligen på honom. Och ler. ❤
Algot. Så himla fin kille. Igår morse när jag matat Ruben på morgonen vart det kvar mat i flaskan. Algot tog flaskan. Kröp upp mot sänggaveln som jag brukar sitta när jag matar. Satte sig tillrätta, tittade på mig och klappade med händerna på benen. Alltså😍 - vill du mata Ruben? -mmm. Sa han och nickade. Sagt och gjort.
Hur bra storebrorsa. Det är så jävla klyschigt allt men mitt hjärta fan smälter av dessa små grabbar. Sjukt vilken kärlek man kan känna. Jag typ sprängs av alla dessa känslor just nu! Om jag varit en A-Morsa hade jag även haft ett mammahjärta.
Åter till den här dagen. Ett snabbt stopp på lilla livs. 2 par fleece byxor och nån ritmakapär senare anlände vi till päronen. Där blev det lurre och vila för Algot. 30 minuters vila var inte nog idag tyckte han. Helt slut. Han var mammig och gnällig innan vilan så det är kanske något på gång. Han somnar ju aldrig såhär. Där låg de i den ena änden på soffan slumrandes....
Och i den andra änden....
En utav dessa två bowlade med jobbarkompisarna igår. Den andra är en hund😂 Kjelle. Teos absoluta favorit. De här två har något speciellt. 🐕😍Algot vaknade inte till ordentligt förens syrran med släp kom och vi packade och klädde oss efter de 7 minus som termometern visade för dagen.
Vi valde efter tips från coachen (bina) kumlasjöns backe och Algot skulle nu få sitt första åk i en backe. Spänningen var oooolidlig. Vi placerade våra välklädda rumpor i varsin pulka. Tog en groupie och sedan bar det iväg.
Algot skrattade så han troligtvis i blöjan kissade på sig. Sååå roligt. Han gjorde verkligen glädjetjut när vi åkte iväg. Weeeee. Vi hann med några vändor i backen. Upp. Ner. Upp. Ner. Upp. Ner..........
När min kropp sa ifrån lite fick syrran köra trippelåk.
Ungarna var lika glada för det. Okej. Inte Jackson efter att han vurpade med pulkan och fick hela ansiktet fullt med snö. Han kom inte riktigt igen efter det. Så himla olika är dessa killar. Algot skulle Fan kunna bo utomhus. Han är bara såå lycklig. Han slänger sig med huvudet före i snön. Han tar en spade. Fyller den med snö och kastar i sitt eget ansikte. Han är knallröd i hela Fejjan efter att vi vart ute en stund. Inte konstigt om han får köldskador. Unge! Jackson däremot. Han är en riktig innekille. Han fryser lätt och kommer inte riktigt igång utomhus.
Lycklig pulkakille! 😍
Vi avslutade med att leka på en förskola i anslutning till backen. Jätterolig gård att leka på. Algot körde järnet i en lång rutschkana. Inte rädd för fem öre den här killen. Han bara kör. Kör bara. Och så hittade han ju en spade då. Snöansikte. Check.
Ps. Min kropp mår inte bra längre efter idag. Jag glömmer att det faktiskt bara är 5 veckor sedan jag födde barn. Sjukt. Swisch. Denna text var bara för att söka lite medlidande för min arma kropp 😶Ds
Du ÄR en A-morsa redan 😘